vanmäktig

Swedish

Etymology

van- +‎ mäktig

Adjective

vanmäktig (comparative vanmäktigare, superlative vanmäktigast)

  1. powerless, impotent (lacking power), vain (futile)

Declension
Inflection of vanmäktig
Indefinite Positive Comparative Superlative2
Common singular vanmäktig vanmäktigare vanmäktigast
Neuter singular vanmäktigt vanmäktigare vanmäktigast
Plural vanmäktiga vanmäktigare vanmäktigast
Masculine plural3 vanmäktige vanmäktigare vanmäktigast
Definite Positive Comparative Superlative
Masculine singular1 vanmäktige vanmäktigare vanmäktigaste
All vanmäktiga vanmäktigare vanmäktigaste
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine.
2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative.
3) Dated or archaic

Synonyms

Derived terms
  • vanmäktighet

References
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.