gå ifrån
Swedish
Verb
gå ifrån (present går ifrån, preterite gick ifrån, supine gått ifrån, imperative gå ifrån)
- Alternative form of frångå
Conjugation
Conjugation of gå (strong)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | gå ifrån | gås ifrån | ||
| Supine | gått ifrån | gåtts ifrån | ||
| Imperative | gå ifrån | — | ||
| Imper. plural1 | gån ifrån | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | går ifrån | gick ifrån | gås ifrån | gicks ifrån |
| Ind. plural1 | gå ifrån | gingo ifrån | gås ifrån | gingos ifrån |
| Subjunctive2 | gå ifrån | ginge ifrån | gås ifrån | ginges ifrån |
| Participles | ||||
| Present participle | frångående | |||
| Past participle | frångången | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||
Further reading
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.