förmörka
Swedish
Etymology
för- + mörka, like German verdunkeln
Verb
förmörka (present förmörkar, preterite förmörkade, supine förmörkat, imperative förmörka)
Conjugation
Conjugation of förmörka (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | förmörka | förmörkas | ||
| Supine | förmörkat | förmörkats | ||
| Imperative | förmörka | — | ||
| Imper. plural1 | förmörken | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | förmörkar | förmörkade | förmörkas | förmörkades |
| Ind. plural1 | förmörka | förmörkade | förmörkas | förmörkades |
| Subjunctive2 | förmörke | förmörkade | förmörkes | förmörkades |
| Participles | ||||
| Present participle | förmörkande | |||
| Past participle | förmörkad | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||
Related terms
Further reading
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.